5 frågor för att avgöra om du skyddas av visselblåsarlagen

Hur vet du om du skyddas av visselblåsarlagen? Vad behöver du tänka på innan du visselblåser? Och vart är det bäst att vända sig? 

Oscar Fredriksson är jurist och utredningschef vid Starck & Partner och har lång erfarenhet av utredningar av kränkningar, trakasserier, mobbning, visselblåsningar och andra typer verksamhets- och incidentutredningar. Här berättar han om fem frågor du bör ställa dig innan du visselblåser för att avgöra om du skyddas av den nya visselblåsarlagen eller ej.

1. Omfattas jag av visselblåsarlagen?

Här följer några korta punkter kring vad du behöver tänka på som visselblåsare. Den första frågan du ska ställa dig är: - Omfattas jag av visselblåsarlagen? 

Det finns en tydlig uppräkning i lagstiftningen och jämfört med tidigare lag så är det nu fler personer som omfattas av skyddet för visselblåsare. Nu gällande visselblåsarlag nämner följande personer med koppling till verksamheten vilka anses omfattas av lagen:

• arbetstagare
• personer som gör en förfrågan om eller söker arbete
• personer som söker eller utför volontärarbete
• personer som söker eller fullgör praktik
• personer som annars står till förfogande för att utföra eller utför arbete under en verksamhetsutövares kontroll och ledning
• egenföretagare som söker eller utför uppdrag
• personer som står till förfogande för att ingå eller ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan
• aktieägare som står till förfogande för att vara eller som är verksamma i aktiebolaget
• personer som har tillhört någon av personkategorierna ovan och har fått del av eller inhämtat informationen under tiden i verksamheten

Detta är en ganska omfattande lista på personer med koppling till verksamheten och om du tillhör någon av dessa kategorier omfattas du av visselblåsarlagen. 

2. Är det ett brott mot lagstiftning eller andra regelverk?

Frågor som rör miljöfarliga utsläpp, korruption, brottsliga ageranden eller att verksamheten bedrivs i strid mot gällande regelverk kan utgöra grund för en visselblåsning. Det stöd du behöver för att göra en visselblåsning är då antingen egna upplevelser eller dokumentation av att verksamheten bryter mot gällande nationell lagstiftning, EU-rätt eller specifika myndighetsföreskrifter.

3. Handlar det om “allmänt intresse”?

Du bör dock vara medveten om att upplevda missförhållanden rörande egna personrelaterade arbetsförhållanden typiskt sett inte är en fråga som omfattas av lagstiftningen kring visselblåsning. Det finns ett krav i lagen på att den endast kan tillämpas om det gäller missförhållande som är av så kallat ”allmänt intresse”. 

Att en person utsätts för kränkande särbehandling, trakasserier eller mobbning på en arbetsplats anses därför i normalfallet inte som ett allmänt intresse. Med allmänt intresse avses att frågan inte endast ska röra dina personliga villkor och upplevelser på arbetsplatsen utan att det även finns skäl att göra frågan allmänt känd. Vanliga personalärenden som upplevelser av missnöje eller personligt riktade kränkningar, trakasserier eller mobbning är typiskt sett frågor som inte ska utredas med stöd av visselblåsarlagen. Då gäller istället arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen som rättslig utgångspunkt. 

4. Behöver jag lyfta frågan internt först?

Du kan visselblåsa på tre olika sätt med stöd av visselblåsarlagen. Du kan rapportera till arbetsgivaren där missförhållandet råder, göra en extern rapportering till ansvarig myndighet eller offentliggöra informationen genom att lämna den vidare till exempelvis media, politiker eller fackförbund. Innan du väljer att offentliggöra informationen måste du först försöka uppmärksamma frågan internt och även till ansvarig myndighet. Om myndigheten har en särskild rapporteringskanal så kan du vända dig direkt dit utan att först lyfta frågan internt. 

Om du inte får någon respons inom rimlig tid så är det tillåtet att offentliggöra informationen. Visselblåsarlagen anger att ett meddelande om mottagande av visselblåsingen ska lämnas inom 7 dagar och att det ska ske en återrapportering kring eventuella åtgärder inom 3 månader. Får du inte respons inom dessa tidsperioder kan du gå vidare med att offentliggöra informationen med skydd av visselblåsarlagen.  

5. Måste jag ha bevis för att informationen är korrekt?

Du måste inte kunna bevisa att den information som du lämnar är korrekt men den kan inte heller bygga endast på rykten. Du kan alltså berätta saker som du själv sett och upplevt eller dela dokument som ger stöd för det du påstår. Arbetsgivaren måste då utreda om dessa uppgifter stämmer och i sådana fall även vidta åtgärder för att hantera frågan. Även om uppgifterna inte visar sig stämma så är du ändå skyddad av visselblåsarlagen så länge som du lämnat uppgifterna i god tro – det vill säga att du bedömt att den information du lämnat varit korrekt.

Avslutningsvis 

Det ska också tilläggas att den lagstiftning som finns kring källskydd och meddelarfrihet vid kontakt med journalister gäller precis som tidigare och visselblåsarlagen innebär inte någon förändring av dessa regelverk. Det snabbaste sättet att åtgärda eventuella missförhållanden är dock oftast att föra informationen vidare till ansvarig chef eller visselblåsa internt. 

Om det inte blir någon intern respons så kan det finnas skäl att gå vidare till berörd myndighet och, om inte heller detta steg leder till någon åtgärd, offentliggöra informationen. Även om det finns en rätt till anonymitet enligt visselblåsarlagen så kan det, om ärendet leder vidare, ändå krävas att du vittnar kring det du har upplevt för att det ska gå att pröva frågan rättsligt.