De långsiktiga effekterna av EU:s nya whistleblower-direktiv

Det är många som talar om EU:s nya direktiv om visselblåsning eller “whistleblower-direktiv”. Från och med den 17e december 2023 måste alla organisationer med fler än 50 anställda implementera interna visselblåsarkanaler. Utöver detta finns det även krav för säker datalagring (bland annat kopplat till GDPR) och en lättillgänglig och informativ visselblåsarpolicy för att se till att samtliga krav är uppfyllda. 

Här hittar du det fullständiga direktivet på svenska, men hur kommer direktivet egentligen att påverka arbetsplatser runt om i Europa, och vilken effekt kommer det att ha på sikt? 

Nedan redogör vi för syftet med direktivet, vägen framåt och de långsiktiga effekterna. Tove Tullberg, expert på compliance och visselblåsning på Advokatfirman Vinge redogör även för hur de ser på EU-direktivets långsiktiga påverkan.

Syftet med direktivet

De flesta av de europeiska medlemsländernas nationella lagar och förordningar omfattade whistleblowing och rapporteringsskydd redan före EU-direktivet. Dessa regler och föreskrifter varierade dock mycket och många var bristfälliga. 

Direktivets mål är att sätta en grundläggande skyddsgrad i alla medlemsländer och att "jämna ut" whistleblowing-landskapet och det skydd visselblåsare får inom EU. Det bör betonas att, trots att minimikrav är specificerade, kan vissa medlemsländer välja att anta strängare lagar. Som ett resultat kan olika skyddsnivåer, såväl som olika standarder eller trösklar för sådant skydd, implementeras inom EU. Tänk på att om ditt företag är verksamt i olika europeiska länder kan du behöva följa olika regelverk, då det som sagt är upp till varje medlemsland att tolka och implementera EU-direktivet i nationell lagstiftning.

Läs även: Hur du ser till att din visselblåsarlösning är användarvänlig

Det första steget i att ge något slags skydd är att vända sig till målgruppen: de personer som har rätt till skydd till följd av att de visselblåser. Direktivet, som ett av de viktigaste initiativen som antagits på senare tid, utökar denna grupp genom att bredda definitionen av “whistleblowers”. Ett brett spektrum av personer, utöver arbetare, kan rapportera i en arbetsrelaterad miljö från och med den 17 december 2021 (såvida landet hunnit anta lagen själva). Denna typ av arbetsrelaterad miljö tolkas brett och omfattar både nuvarande och tidigare arbetsrelaterade missförhållanden.

Detta kan inkludera "anställda" på deltid och frilansare, såväl som (alla som arbetar under överinseende av) entreprenörer och leverantörer, verksamma aktieägare eller arbetskandidater. Vidare bör personer som kan utsättas för repressalier till följd av ett klagomål skyddas. Dessa personer kan vara facilitatorer, medarbetare eller släktingar till den rapporterade personen.

Hur de långsiktiga effekterna av direktivet kan se ut

Exakt hur de långsiktiga effekterna kommer att se ut är såklart svårt att säga säkert. I teorin kommer direktivet, genom att standardisera visselblåsning över hela EU, göra att allt fler människor vågar tala ut. Med bättre skydd mot repressalier och bättre visselblåsarkanaler att nyttja kommer tryggheten och den mentala hälsan på arbetsplatser förmodligen att bli högre än tidigare. 

Tove Tullberg, expert på compliance och visselblåsning på Advokatfirman Vinge hjälper oss klargöra de långsiktiga effekterna: ”Långsiktigt kommer Visselblåsardirektivet innefatta större förändringar än vad som kan utläsas direkt i direktivets ordalydelse. Detta eftersom företag genom direktivet får incitament att se över sin företagskultur i syfte att säkerställa att medarbetare också i praktiken vågar rapportera interna missförhållanden. Ökad transparens inom företaget ökar i sin tur även chansen för att interna oegentligheter kommer till företagets kännedom – vilket är en förutsättning för att företaget ska kunna utreda och agera mot oegentligheterna ifråga. 

Kännedom om interna oegentligheter är även en förutsättning för att förebyggande åtgärder ska kunna implementeras där det tidigare fanns brister. I förlängningen innebär därmed direktivet sannolikt en minskad risk för att brott begås i företags verksamhet.”

I takt med att allt fler vågar tala ut mot orättvisor och felaktigheter såsom korruption kommer det, precis som Tove Tullberg säger, förhoppningsvis leda till att allt fler företag dessutom följer de riktlinjer och standarder som finns etablerade inom EU. Genom ett standardiserat regelverk ser man även till att samtliga länder erbjuder liknande skydd och rättigheter för visselblåsare. 

Vägen framåt: Att bli compliant

Som tidigare nämnts innebär efterlevnad i en medlemsstat innebär inte alltid efterlevnad i andra, även om de flesta nationella lagarna hittills är väldigt lika. Fundera på om kriterierna gäller och följ de mest strikta reglerna om möjligt, eller välj ett mer decentraliserat system med olika tillvägagångssätt anpassade till lokala rättsliga ramar. Som större koncern kan vi även tipsa om vårt blogginlägg om varför delade visselblåsarsystem inte räcker för företag i en koncern.

I vilket fall som helst bör ni ta hänsyn till följande faktorer när ni avgör om ert företag är förberett för den kommande deadlinen, detta kan ni göra genom följande punkter:

• Har ni tidigare utsett en person eller avdelning för att hantera inkommande rapporter?
• Hur ser din triage för inkommande rapport ut?
• Kan ert rapporteringssystem behandla rapporter från personer som inte är anställda? (Inte alltid ett lagkrav, beroende på land och organisation, men är oftast att rekommendera.)
• Har du funderat på hur du ska hantera muntliga rapporter om unionslagstiftning?
• Är automatisk mottagande-bekräftelser möjligt i ditt rapporteringssystem?
• Är din personal medveten om konsekvenserna av lagar mot vedergällning och repressalier?

Från och med den 17e december 2023 måste alla företag inom EU med fler än 50 anställda ha implementerat interna visselblåsarkanaler. Om ditt företag inte implementerat någon lösning ännu kan det därför vara dags att komma igång med att implementera en visselblåsarkanal.