2022-07-04
Visselblåsare hjälper organisationer att upptäcka och utreda oegentligheter och därmed se till att lagar och bestämmelser efterlevs, och det är därför viktigt att uppmuntra rapportering av överträdelser. Med det sagt är det inte möjligt för vem som helst att blåsa i visslan vid minsta orättvisa. I visselblåsarlagen regleras vad som räknas som en visselblåsning och vem som kan åtnjuta lagens skydd mot repressalier. Innan man bestämmer sig för att rapportera en överträdelse kan det därför vara klokt att undersöka om överträdelsen faktiskt räknas som en visselblåsning. Det kan dessutom vara bra att vara förberedd för processen som följer en visselblåsning. I det här inlägget går vi igenom fyra saker att tänka på innan du blåser i visslan.
1. Läs igenom er visselblåsarpolicy
Det första du bör göra innan du blåser i visslan är att läsa igenom organisationens visselblåsarpolicy. Policyn kan nämligen innehålla en hel del användbar information för dig att ta del av. Den kan exempelvis förklara hur du går tillväga för att rapportera ditt ärende, förklara skillnader mellan visselblåsning och andra typer av klagomål eller beskriva andra organisations-specifika rutiner.
Hur går skriftlig rapportering till? Föredrar du muntlig rapportering eller att boka ett fysiskt möte för att berätta vad som hänt? Hur följer ärendehanteraren upp med dig om din rapport? Är det något du behöver göra utöver att lämna själva rapportern? Det är exempel på frågor som kan finnas besvarade i visselblåsarpolicyn.
2. Är oegentligheten ett visselblåsarärende?
Innan du visselblåser kan det vara en bra idé att kontrollera att händelsen du har tänkt att rapportera är ett visselblåsarärende. Om det gäller att någon har brutit mot lagen eller mot hälso- och säkerhetsföreskrifter är det troligtvis ett visselblåsarärende.
Klagomål som gäller exempelvis att din kollega uppför sig dåligt eller att du tycker att du arbetar hårdare än andra räknas inte som visselblåsningar. Generellt kan man säga att personliga problem inte räknas till visselblåsning, utan visselblåsningar ska vara av “allmänintresse”. Är händelsen i fråga inte av allmänintresse kan det vara bra att rapportera den ändå, men då kan det finnas andra metoder för rapportering. Till exempelvis kan du berätta om vad som har hänt för din närmsta chef.
Läs även: Vilka visselblåsarärenden är av allmänintresse?
3. Kom ihåg att du är ett vittne
Det är viktigt att komma ihåg att när du blåser i visslan är du bara ett vittne. Du ska alltså aldrig på egen hand utföra några ytterligare undersökningar. Du bör inte heller ta saken i egna händer eller på annat sätt lägga dig i utredningen om det inte är ditt ansvar.
Din roll är helt enkelt att rapportera oegentligheten och så grundligt som möjligt berätta och dela med dig av information till relevant personal. Om du tar saken i egna händer kan det leda till att utredningen påverkas negativt.
Läs även: 4 vanliga myter om visselblåsning
4. Använd organisationens visselblåsarfunktion
När du är säker på att du har ett visselblåsarärende att rapportera bör du använda organisationens visselblåsarfunktion. Den exakta utformningen kan skilja sig beroende på bransch eller organisationens storlek. Det kan vara allt från ett internt system på intranätet, till ett telefonnummer eller en brevlåda på arbetsplatsen.
Organisationer med över 250 anställda har som krav att tillhandahålla en visselblåsarfunktion före 17 juli 2022, och för de med över 50 anställda gäller 17 december 2023. Organisationen måste möjliggöra för dig som anställd att visselblåsa både muntligt och skriftligt samt vid fysiskt möte om du så önskar.
Försök att ta med så mycket relevant information som möjligt när du rapporterar och kom ihåg att visselblåsarlagen skyddar dig mot hämndaktioner, förutsatt att rapporten faktiskt är ett visselblåsarärende. Många organisationer erbjuder även möjligheten till att rapportera anonymt om du önskar att hålla din identitet hemlig. Detta kan vara bra att veta om du är rädd för vad din chef eller dina medarbetare ska tycka eller säga.
.svg)
.svg)